I väntan på våren och ljuset kan vi titta och njuta av våra 4-benade vänner från en av kursdagarna med Helen. Hon trollade med oss och hästarna så man riktigt kunde tro att det var SM härnäst! 

Nina och Magnus - tack för ännu ett fantastiskt stallår, ni är bara så bra som stallvärdar!

God Jul och Gott Nytt År

önskar Kikki och Kaj

Här går det undan i tölten så skärpan i bilden inte hinner med.

 här också men se ögonblicket!       

         ...andra fick fullständigt paltkoma!          

Vår inspirerande instruktör Helen!

Har ingen sadel längre, råkade visst sälja den innan jag skaffat en ny... Men det ska det snart bli ordning på. I fredags var Bo-Göran här och klämde på både hästar och sadlar, stoppade om lite också.   Det var både kniv och hammare och någon slags stopp-pinne framme, kul att se. Nu vet jag vad du håller på med på dagarna Ulrika  .

Provred i några olika sadlar, känns verkligen skillnad när man rider i olika så tätt inpå varandra. Rätt intressant upplevelse. Tänkte lite på alla stackars ridskolehästar (och vissa andra) som går i standardsadlar som inte passar alls...

Men jag kan ju inte rida barbacka eller låna sadlar hur länge som helst, så nu är det begagnatjakt, tror jag, eller ska man ha en ny? Och vilket märke? och vilken modell? Det är en djungel! och jag tror svaret på frågan är att man ska sitta på rumpan...

/Katarina

Ett besök hos Atli då Sigfus visade upp honom under ryttare!

Men var är ni andra (förutom Nina)? Våra nya stallkamrater? Våra fantastiska filmstjärnor? Roliga saker som hänt? Kram Kikki  

Vad händer?

Tja..det kan man faktiskt fundera över. En sak är säker och det är att vi inte bloggar iallafall! Vi måste ha totalt fullt upp, varenda en av oss (förrutom Kikki så, som verkar ha all tid i världen   ).

Nej men sommaren har väl rullat på, varit varmt och skönt, olidligt att behöva sitta inne för att skriva på stallbloggen. Men nu så ... jäklar ... nu börjar det bli mörka kvällar och det är dags att at tag i vardagen igen.

Min sommar var annorlunda mot tidigare år. Detta är mest beroende på att jag opererade min fot nr 2  i maj och var sedan konvalecent i måånga veckor.

Det otroligt tråkiga i det hela var att, två dagar efter min operation så skadade Býr sig. Han var hos Sara för inridning och allt gick så jättebra tills han en morgon stod med en has uppsvullen som en rugby boll. För att korta ner det hela så blev det akut Ultuna där det konstaterades att det var en infektion i leden. Inte bra!

Det gjordes en artroskopi och han blev kvar där, intensivvård i två veckor. Sedan var det dags för honom att få komma hem. Hemgångsrådet löd, boxvila två veckor, sedan promenad 3x15min per dag. Får då vistas i liten hage om han står still. Haha....vilken 4åring står still i en liten hage efter fyra veckor på box? Allt var sån bra tajmning eftersom jag oxå var konvalecent...NOT. Alltså jag var rätt kass, kunde inte ens gå med hunden än mindre med energiladdad 4åring.

Summa sumarum, Magnus (min käre make) han gick och gick och gick....och sen gick han igen. Efter omkring 8veckor så ändrades gåschemat till 2x30min per dag. Då gick han igen. kodflejuirfoewö jiösdjfö jfkdösja jdkföj NU..går han inte längre Býr går sedan fyra veckor tillbaka ute i liten hage (med Mylla..underbara häst) under dagarna och står inne på nätterna. Nästa vecka ska han få börja markarbetas och förhoppningsvis ska hans inridning fortsätta under hösten.

Jag bör tillägga här att vi var på semster, jag och Magnus, både 5dagar i England och 6dagar i Leksand. Under den tiden så skötte fantastiska människor Býr så minutiöst det bara gick. Det klipptes gräs, det promenerades, det fodrades etc - och allt detta gånger flera tillfälen per dag...stor   på er!

Vidare så har jag helt otippat tagit en häst på foder. Lilla Oskadis (som inte är så liten), en riktigt cool dam som jag kommer bra överens med! Jag håller fortfarande på att lära känne henne men hon är riktigt go, så det blir nog en bra ridvinter.

Tyr, min treåring, han går på sommarbete och ser ut som en flodhäst. Det är nog allt jag kan säga om honom i dagsläget. Mylla den goda, har varit sällskapsdam hela långa sommaren till odågan som inte fått springa. Hon har skött sin uppgift med bravur och borde få ett diplom på sin box.

Våra övriga djur dvs katt och hund mår bra. Buffy skäller fortfarande på osynliga andar och på fåglar i skogen. Nisse kommer stolt hemsläpandes med feta möss, som han lägger på trappen. Han jamar tills vi kommer ut och tittar och överöser honom med beröm, först då är han nöjd och vi får stänga dörren medan han glupskt intar sin middag.

Barn har vi också... Viktor och Tess, båda har ju börjat ettan på gymnsiet i höst. Nu ska vi få akutsjuksköterska och egen kock på gården, helt kanon! Ålderdomens höst känns säker.

Kram på er, Nina

Treåriga Atli (i hingstflocken på Nötbacken) har tagit en småtting till sitt hjärta och skyddar honom mot alla som vill jaga bort lillkillen eller bita honom. De går tätt tillsammans, och småttingen äter gräs mellan Atlis ben och under magen. 

Lillkillen blev av en händelse bortjagad av en stor typ och Atli sprang genast efter och hämtade honom. Då var så här snygg (och väldigt lik Gaia)!

Jag träffade Ástrid också. Hon var liten och spetig och hade en stor tjej som klikompis förutom sin blonda väninna.  Men här är några av tjejflocken.

Det tenderar att bli många inlägg om mina hästar men det är ingen annan som bloggar nästan så då ... Jag vill hemsk gärna läsa om er andra också! Kram Kikki

Idag åkte Ástrid tillbaka till Nötbacken och sina kompisar där. Särskilt isabellstoet Gambra tog hand om henne och höll undan de andra stona när de kom för nära. Kanske har Gambra saknat sin kompis? Hursomhelst har hon lekkompisar och härlig bete på stora ytor så Àstrid får det bra. Lastningen gick som en dans. Med min svarta tröja på huvudet en liten stund innan, backade hon snällt på transporten utan stress och bråk denna gång. Det är andra gången vi prövat denna supermetod med framgång.

En liten hälsning från Atli i hingstflocken. Han stod längst bort utefter den andra hagen där det går ston under dagen. Det var hans tur att vakta på dem (han byter av med den andra 3-åringen), gnägga och bete sig som en hingst. Men en liten stund kom han i alla fall fram och kelade med oss! Kram Kikki     

Återigen har vi avverkat en arbetsdag (i stormbyar)!

Jag tycker det är fantastiskt, gång på gång ställer "de" upp i full styrka, sliter och svettas   , vissa tog dock ut sig mer än andra   och hoppade därmed över middagen. Jag tror de lär sig till nästa gång, lugnare tempo - lång dag!

Vi fick jättemycket gjort (i vanlig ordning), hagarna är som nya! Vi hade extra hjälp en stund på förmiddagen, av Aron (notera namnminne.), honom råkade jag slänga en spade torr träck på.....    , då blev han lite ledsen så jag erbjöd honom en sväng i traktorn som plåster på såren, vilket uppskattades.

Under eftetrmiddagen kom Josefin med en Kanadensisk vän som var här på besök. Hon måste ha funderat var hon kommit! Men tjejen var inte bang, hon högg tag i en kratta och började kratta skit. Tror dock hon att tänkte detta kunde vara en story för kommande barn och barnbarn, bäst att uppleva!

Kvällens middag var lugn, sansad och trevlig, alla var helt urblåsta och rätt slutkörda.

Tack gulle er!

Nina

Nu har Býr varit hos Sara (för inridning) i nästan fem veckor. Tiden rusar iväg!

Jag har inte varit och hälsat på ännu men planerar ett besök i nästa vecka. Enligt Sara så går det utmärkt med träningen. Jag tror det var onsdag förra veckan som hon satt på honom för första gången, han hade skött sig bra. Sedan dess så har hon blivit longerad på honom, då har han valt både trav, tölt och galopp, och Sara sitter kvar!

Tydligen så är han mycket positiv och visar ganska mycket framåtvilja. Ska bli så otroligt spännande att se vad det blir av honom. Lika spännande kommer det att bli framåt hösten, då jag hoppas kunna sitta på honom själv.

En annan rolig sak är att Ögn (hans ett år äldre helsyster) oxå ska till Sara för träning. Hon kommer under nästa vecka. Vilket antagligen innebär att jag kommer att få träffa henne om jag åker dit. Oj oj....jag vet redan nu hur det kommer att bli, jag kommer prata bebisspråk och sedan (eller innan) blir det stora syndafloden! Jag vet att hon har det jättebra hos sin nya ägare men hon var faktsiskt väldigt väldigt speciell och jag har fortfarande lite ont i hjärtat av att jag sålde henne. Men men man måste vara realistiskt oxå, man kan ju inte bara samla på hästar!

Kram Nina