Så kom dagen när Orri, som nykastrerad, skulle få träffa övriga hästar på Bärby. Luften var laddad av spänning och en och annan rännil av kallsvett rann på våra ryggar. Vad skulle hända. Hur skulle de nästa minutrarna bliva?

Polispatrull från Stenhagen var inkallad - inget fick lämnas åt slumpen.

Kicki och Josefin gick med tunga steg och med hjärtat i halsgropen för att hämta två grimmor. Nina och undertecknad fotograf var med för att ingripa om nöden krävde. Första grinden öppnades och musklerna spelade under skinnet på både Orri och Friðsæll och även andra grinden öppnades. Grimskaftet kopplades loss på Orri som för första gången är i sin nya flock.

Jag hade kameran i högsta hugg beredd på det värsta. Orri rör sig mot foderbordet som redan är fullt av hästar. Vad ska nu hända? Sekunderna känns som timmar innan det visar sig. Det händer inget. Förutom då att det äts hö. Detta gäller alla inblandande hästar.

Eldprovet har dock inte kommit än. Orri har inte än fått träffa den röda märren. Hon kallas i folkmun Mylla och har ett sjuhelsickes humör. Orri inser att tiden är inne för mötet och rör sig på lätta hovar mot hennes höhäck. Det är nu det farliga mötet inträffar. Här blir det ganska stor dramatik. Bakstrukna öron, höga skrik, bakdel mot inkräktaren. Jag lovar att åskådarna nu hade ett rejält adrenalinpåslag. Mer skrik hörs, och sedan går Mylla en bit bort och äter sitt hö. Kampen är slut, och inte en bloddroppe har spillts.

Polispatrullen kommer för sent för att kunna ingripa, men skriver ändå rapport på det inträffade. Som sig bör.

Vid slutet av denna händelse har Orri flyttat sig en bit bort till en egen höhög. Han tittar dock bort mot den röda märren. Måhända tänker han att kampen inte är avslutat. Vi kommer aldrig att få veta.

Hur historien förflöt för Friðsæll? Han åt hö. Ur en egen hög.

Vid pennan och bakom bilderna,

Jonaz

på besök i verkligheten

 

Nina

12 januari 2009 20:36

Haha...nu fick jag skratta, ja du kan verkligen skriva! Fantastisk dramatik! Fortsätt så!

 

Kikki

12 januari 2009 21:30

Vilka fina bilder! Din berättelse gav mig nästan samma "hur-ska-det-gå"-känsla som när jag satt i hagen och höll tummarna.

 

Kling & Klang

13 januari 2009 10:44

Efter att dryftat händelsen fram och tillbaka, under färden tillbaka till huvudkvarteret, beslöt vi oss ändå för att ge Mylla en andra chans. Man kan faktiskt se, när man skärskådar hela händelseförloppet, att hon svårligen kunde besinna sig och att hon faktiskt ändå gjorde ett frivilligt tillbakaträdande innan något slagsmål och eventuell blodspillan blev av. Så det blir en rapporteftergift. Men vi har ögonen på henne…!

 

Josefin

18 januari 2009 11:35

Jonas, du är fantastisk!!! Ett nästan helt sanningsenligt återgivande av det drama vi bevittnade nämnda dag. Din begåvade redovisning uppväger helt fullt avsaknaden av de höga benlyft och böljande manar jag vet att du snuvades så snörpligt på. Din talang som fotograf lyckades även fånga dessa varelsers innersta inre, från rasande best med eldens färg, till betraktande skönhet vars manlighet han just berövats. För att inte tala om de två märrarna vid stenarna, vilka gæðingar och exteriört 10-poängare!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det bloggas alldeles för dåligt här så för tredje inlägget på raken tar jag tag i saken. Ser fram emot uppdateringar från övriga :) Som bekant så är det vissa händelser här i livet som bör förevigas - bröllop, dop, födelsedagar och såklart, barb...

I vanlig ordning är man inte så snabb på att blogga som man kanske önskar... För ett antal veckor sedan tog jag med min mamma ut till stallet (kvinnan som vägrar sätta sig på en häst med motiveringen "det finns ingen broms") för att klappa häst, prom...

    Kanske inte helt fel ute ändå? :P   //Hanna

En helt vanlig dag för ca 5 veckor sedan. Karin och jag rider hästar på löpande band och ska ta en tur ut tillsammans då stoet jag ska rida, Vending, ska ridas utomhus för första gången. När jag gör iordning henne reagerar jag på att hon är lite extr...

7.30 ringer klockan och först den upp kokar gröt. Promenadtid till jobbet: ca 3 min. Arbetsdagen börjar kl 8 med morgonfodring och medan hästarna äter tar vi morgonkaffe och planerar dagens träning. På tavlan nedan skriver vi vem av Elvar, Karin, Ásd...